Så undviker du bedrägerier

Det är aldrig roligt att bli utsatt. Följderna kan bli förödande och den personliga integriteten kränkt. Här listar vi de vanligaste förekommande bedrägerierna samt råd om hur du bör agera för att undvika dem. Ta del av vår kurs Trygg med tekniken – där får du veta ännu mer!

 

 

Annonsbedrägeri

Annonsbedrägerier – ett samlingsnamn för alla bedrägerier kring annonser. Det kan vara annonser för varor som inte finns, som aldrig kommer att levereras eller som är falska. Det finns också appar som klickar på annonser i bakgrunden utan användarens vetskap i syfte att tjäna pengar åt annonsörerna. De falska annonserna dyker ofta upp i kanaler där även riktiga annonser finns som t.ex. via e-post, SMS, social media eller på köp- och säljsidor.

Så undviker du att utsättas

  • Rimlighetsbedöm priser – är priset för lågt finns det anledning att ana oråd
  • Verifiera hemsideadressen om du klickat på en annons och inte skrivit in adressen själv
  • Ladda inte ner nyligen släppta appar, kontrollera att det finns betyg och recensioner
  • Ta reda på information om annonsören innan du handlar, läs recensioner
  • Betala inte i förskott
  • Om du handlar via köp- och säljsidor, försök träffa säljaren för affär eller använd marknadsplatsernas säkra betalningslösningar

Fakturabedrägeri

Fakturabedrägerier – fakturor som skickas utan att där finns ett avtal mellan avsändaren och mottagaren. Avsändaren räknar med att fakturan betalas i god tro alternativt att mottagen betalar av rädsla för att ärendet annars går till inkasso och leder till betalningsanmärkningar.

Exempel på olika scenario

Per-Erik blir uppringt av en oärlig telefonförsäljare. Telefonförsäljaren försöker på olika sätt få Per-Erik att säga specifika saker, så som t.ex. sitt fullständiga namn och det säljande företagets namn. Detta görs i syfte att i ett senare skede kunna klippa ihop samtalet och använda som bevis att Per-Erik faktiskt ingått avtal. För att ge sken av seriositet hänvisas det inte sällan till en pågående tjänst eller annonsering.

Margareta får hem en faktura för en vara eller tjänst som inte existerar eller inte kommer att levereras.

Gunnar får hem något som egentligen är ett erbjudande med en bifogad faktura. Gunnar betalar i god tro då det inte tydligt framgår att det är ett erbjudande.

Så undviker du att utsättas

  • Kontrollera alla fakturor innan du betalar dem – läs det finstilta
  • Avsluta samtal med okända telefonförsäljare så fort som möjligt
  • Kontrollera företag du inte känner igen mot Svensk Handels varningslista
  • Om du mottagit en felaktig faktura – kontakta omgående företag skriftligen och bestrid den
  • Spara all dokumentation!

ID-Stöld

Att stjäla en identitet, s.k. ID-stöld eller ID-kapning syftar till att olovligen beställa varor eller tjänster, att ta krediter eller att teckna abonnemang i någon annans namn. För att hämta ut varor använder bedragarna i vissa fall falska ID-handlingar. Ofta börjar det med att bedragaren tar kontroll över offrets post, till exempel genom att ändra offrets adress eller att bevaka och tömma offrets brevlåda. På så vis kommer bedragaren dels över personlig information om offret och man säkerställer att offret inte får information om eventuella krediter eller registerändringar som görs i vederbörandes namn.

Så undviker du att utsättas

  • Hindra obehöriga från att komma åt din post. Ha lås på brevlådan. Använd Kivra. Riv sönder post med känsliga uppgifter innan den kastas
  • Klicka aldrig på länkar i e-post eller SMS som du inte känner igen eller verkar tvivelaktiga. Risken finns att din enhet infekteras med skadlig kod som stjäl inloggningsuppgifter
  • Skicka inte känsliga uppgifter via e-post
  • Använd säkra lösenord – svårgissade, minst 12 tecken, gemener, versaler, siffror och specialtecken
  • Ladda inte ner nyligen släppta appar, kontrollera betyg och recensioner
  • Om du tappat bort en identitetshandling – anmäl det både till Polisen och kredigupplysningsföretag

Investeringsbedrägeri

Sker oftast via telefon eller e-post med avsikten att locka till köp av värdepapper, valuta, råvaror eller kryptovaluta som antingen inte har något värde, är svårt att värdera eller inte existerar överhuvudtaget. Bedrägeriet sker ofta i 3 faser, försäljnings-, återköps- och räddningsfasen.

Fas 1 – försäljningsfasen. Bedragarna uppger sig för att vara placeringsrådgivare eller mäklare från seriösa företag. De är oftast skickliga och har gjort ett längre förarbete som får erbjudandet att verka trovärdigt. Förarbetet kan omfatta, men är inte begränsat till, proffsiga hemsidor och e-postmeddelanden samt tryckta broschyrer. Ofta lovar de orimligt hög avkastning på kort tid om du placerar dina pengar med dem. Det händer även att bedragarna försöker få sina offer att investera mer pengar genom att leverera rapporter som visar god avkastning.

Fas 2 – återköpsfasen. Offret blir kontaktat av en falsk placeringsrådgivare eller mäklare som erbjuder sig att köpa eller byta värdepapperna till ett förmånligt pris och en avgift. Syftet här är att få offret att betala avgiften som sägs vara kopplad till försäljningen eller bytet.

Fas 3 – räddningsfasen, Offret blir kontaktat av någon som utger sig representera en advokatfirma eller liknande som företräder en grupp som råkat ut för samma investeringsbedrägeri. Offret blir erbjudet hjälp att få tillbaka sina pengar mot en avgift. Syftet här är, precis som i återköpsfasen, att få offret att betala en avgift.

Så undviker du att utsättas

  • Det är ditt ansvar att ta reda på fakta själv. Lita inte blint på information från ett telefonsamtal, en hemsida eller ett e-postmeddelande! Förstår du investeringen? Finns bolaget som rådgivaren/mäklaren uppger sig komma ifrån? Har bolaget tillstånd att bedriva sin verksamhet? Är adressen till bolaget korrekt? Finns värdepappret? Vilken börs handlas det på?
  • På Finansinpektionens hemsida finns varningslistor för oseriösa företag, klicka här för att kontrollera
  • Lämna aldrig ut information om dig eller din ekonomi via e-post eller telefon
  • Var försiktig om det inte finns årsbokslut eller delårsrapporter
  • Om ett erbjudande låter för bra för att vara sant är det sannolikt det
  • Ett gediget förarbete betyder inte att erbjudandet är seriöst
  • Om du blivit utsatt och får ett erbjudande om hjälp att få tillbaka din investering, avbryt kontakten direkt, erbjudandet är med stor sannolikhet falskt
  • Om du råkar ut för ett samtal du misstänker vara investeringsbedrägeri, gör en polisanmälan oavsett om du har investerat pengar eller inte

Kortbedrägeri

Kortbedrägeier är den vanligaste bedrägeriformen i Sverige och drabbar personer i alla åldrar. En gärningsperson använder någon annans bank- eller kreditkort för att olovligen köpa varor och tjänster eller ta ut kontanter. Bedrägeriet kan antingen göras med det fysiska kortet eller med stulna kortuppgifter.

Så undviker du att utsättas

  • Ha alltid uppsikt över dina kort! Lämna aldrig ifrån dig ditt kort, varken till en bekant, i en affär, på en restaurang eller på något annat ställe
  • Lämna aldrig ut din personliga kortkod till någon. Ingen seriös aktör ber om att få tillgång till den
  • Skydda alltid din kod när du slår in den oavsett om där är någon i närheten eller inte
  • Använd inte en lättgissad kod som t.ex. ditt eller ditt barns födelseår
  • Om du tar ut kontanter vid en automat, ha koll på din omgivning, står någon för nära, be dem backa lite
  • Om en okänd person tar kontakt efter att du tagit ut pengar i en automat, skydda dina pengar – fortsätt gå
  • Spärra och polisanmäl alltid borttappade kort direkt! Om du är kund hos Sparbanken Skåne kan du spärra kortet genom att ringa Kundcenter på 0771 – 12 20 00 alternativt Spärrservice på 08 - 411 10 11

Om du handlar på Internet

  • Säkerställ att hemsideadressen börjar med https:// alternativt att adressfältet innehåller ett stängt hänglås
  • Skriv alltid in hemsideadressen till e-butiken själv, klicka inte på länkar i t.ex. e-postmeddelanden eller på Facebook etc.
  • Om du inte skrivit in hemsideadressen själv, kontrollera noga att den stämmer
  • Spara aldrig kortuppgifter på e-handelssajter
  • Känner du inte igen företaget, använd en sökmotor, t.ex. Google, för att leta fram information om det
  • I Sparbanken Skånes Internetbank och app kan man öppna och stänga sitt kort för Internetköp
  • Kontrollera att e-butiken använder 3D Secure och MasterCard Securecode, detta brukar stå bland betalningsalternativen

Phishing

Bedrägliga försök att komma över känsliga uppgifter så som kortuppgifter, användarnamn, lösenord etc. ofta genom att utge sig vara ett betrott företag eller en betrodd myndighet. Bedragaren försöker via Internet, mail, SMS, chatt-tjänster etc. lura mottagaren att besöka en bedräglig hemsida och fylla i ett formulär, öppna ett dokument eller ladda ner en fil. Om du tror dig ha blivit utsatt för Phishing spärra ditt kort och kontakta banken omedelbart!

Exempel på några scenario

Bengt får ett e-postmeddelande från ”Skatteverket” med besked om återbetalning, men för att Bengt ska få tillgång till pengarna behöver han komplettera med sitt kortnummer.

Lotta får ett e-postmeddelande från ”Postnord” att hon har ett paket påväg. I e-postmeddelandet står det att avsändaren missat betala fraktkostnaden varpå Lotta ombeds att betala den för att paketen ska komma fram. Ofta är det en liten summa pengar som efterfrågas, men summan är betydelselös, bedragaren vill åt kortuppgifter!

Sven får ett e-postmeddelande "Grattis - Du har vunnit vårt lotteri!" för att få vinsten utbetald ombeds Sven att ange ditt kortnummer. Tänk på att du alltid måste ha köpt en lott för att kunna vinna i ett lotteri.

Kent får ett e-postmeddelande från ”PayPal” där det står att han måste klicka på länken och logga in med sitt användarnamn och lösenord för att godkänna ett avtal för att hans konto inte ska stängas. Hemsidan Kent hamnar på efter att ha klickat på länken är falsk och syftet är att stjäla användaruppgifter.

Phishing är inte begränsat till företagen och myndigheterna i ovanstående exempel.

Så undviker du att utsättas

  • Var uppmärksam på e-postmeddelande eller SMS som efterfrågar känsliga uppgifter
  • Klicka aldrig på länkar i e-postmeddelande eller SMS som du inte känner igen eller verkar tvivelaktiga
  • Skriv aldrig in ditt kortnummer på hemsidor som du inte känner till. Kontrollera hemsideadressen!
  • Ladda inte ner okända filer
  • Skicka aldrig känsliga uppgifter, såsom koder, kortnummer mm. via e-post
  • Om ett erbjudande är för bra för att vara sant så är det sannolikt också det
  • Vid minsta tvivel, kontakta myndigheten eller företaget via officiella kanaler och kontrollera uppgifterna

Romansbedrägeri

Ett romansbedrägerier är när en bedragare inleder en kärleksrelation i syfte att lura den andra personen på pengar. Dessa bedrägerier sker ofta, men inte nödvändigtvis, online och drabbar till största del de som är medelålders eller äldre. Ett vanligt scenario är att brottsoffret blir kontaktat på en dejtingsajt eller via social media och leds in i långa, känslosamma och förtroendeingivande konversationer med bedragaren. När bedragaren känner att denne har tillräckligt med förtroende kommer en brådskande förfrågan om att låna pengar. Syftet med pengarna kan vara t.ex. ”läkarvård åt en nära anhörig" eller ”en resa för att träffa offret”.

Så undviker du att utsättas

  • Var uppmärksam på varningssignalerna, oväntade vänförfrågningar, känslosamma konversationer och förfrågan om pengar
  • Överför aldrig pengar till en person som du inte har träffat
  • Ha en sund misstänksamhet, är det rimligt att du är den enda personen som kan hjälpa en främmande person på Internet ur en ekonomisk knipa?
  • Profilbilderna som används vid romansbedrägerierna återanvänds ofta. Kontrollerna dem genom att klicka på kameran i Googles bildsökningsfunktion
  • Om du råkat ut för ett romansbedrägeri och blir erbjuden att få tillbaka pengarna mot en avgift, avböj! Detta kan vara ett sätt att försöka lura dig på ännu mer pengar

Vishing

Ett bedrägeri som dessvärre oftast äldre människor råkar ut för. En person blir uppringd av en bedragare som utger sig från att vara från banken, polisen eller annan förtroendeingivande myndighet eller företag. Syftet är att försöka lura till sig personlig eller finansiell information. Personen blir ofta, men inte nödvändigtvis, uppmanad av bedragaren att använda sitt mobila BankID eller sin säkerhetsdosa. Använd aldrig ditt mobila BankID eller säkerhetsdosa på uppmaning av någon annan! Det förekommer att bedragare ringer för att förvarna att en förtroendeingivande person, även detta en bedragare, exempelvis en ”bankman” eller ”polisman” kommer att göra hembesök. Bedragarna är ofta socialt begåvade. Stå på dig! Låt dig aldrig övertalas att lämna ut känsliga uppgifter.

Så undviker du att utsättas

  • Ingen seriös aktör ringer, mailar, kommer hem till dig eller på annat sätt kontaktar dig med uppmaning att använda ditt mobila BankID, säkerhetsdosa eller bankkort
  • Använd aldrig ditt mobila BankID eller säkerhetsdosa på uppmaning av någon annan
  • Lämna aldrig ut dina koder eller användaruppgifter till någon annan, oavsett hur mycket förtroende du har för personen, myndigheten eller företaget
  • Tänk på att telefonnummer och e-postadresser kan manipuleras att se riktiga ut. Det kan stå bankens telefonnummer eller e-postadress även om det inte är banken som ringer eller skickar e-postmeddelandet. Vid minsta osäkerhet, kontrollring!
  • Be alltid om legitimation om någon okänd knackar på din dörr, oavsett om dem ringt och förvarnat eller bara dyker upp

Här hittar du information från andra företag och myndigheter som arbetar för att motverka bedrägerier.

Bedrägeri - Skydda dig (Polisen)

Försök inte lura mig (Polisen)

Bedrägerier - stoppa bedragarna (Sparbanken Skåne)

Tänk säkert (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)